Ventilationskontroll
- Jaha, här har ni byggt om lite grann, säger sotarn Ronny när han kommer direkt in i köket som tidigare var sovrum och hade en dörr in till riktiga köket. Var är kökskanalen?
- Ja, alltså nu är den i sovrummet, inte i köket, säger jag.
En av sotaren fick gå upp på taket "för att han var tjockare och behövde röra på sig mer", medan Ronny tände en tändsticka och sa:
- Tänt var det här.
- Ja, ropade sotarn på taket.
- Vad snabbt det gick!
- Ja, det här är en riktig kanal.
Jag frågade senare hur det har gått. Hur är ventilationen i huset?
- Ja om man inte har öppet ett fönster så är det ingen ventilation alls. Det är helt stopp.
- Jahaja, sa jag då.
Jag har ju lovat att ni ska få se bilder på det färdiga köket. Det kommer. Vad sägs om i dag?
Dag 38
En månad senare. Jo då händer det grejer igen.
Söndagen den 11 mars:
- fick Peter åter ta på sig snickarbyxorna. De var dammiga. Inte av byggdamm, längre. Nej, av att bara ha legat ett par månader.
- sågade Peter till krönlisten till högskåpet som rymmer kyl och frys. Jag hade väl gett honom en pik kvällen innan. "Att om, bara om, du skulle få någon tid över. Då vore det toppen om du kunde såga till krönlisten. Den där flera meter långa röret omlindat i wellpapp har ju som stått i köket några månader. Du är ju så duktig på att såga", sa jag. Det funkade.
- monterade Peter även fast krönlisten på högskåpet. Check!
- berättade Peter om erövringen och sa "det är en sak bara". Det är en glipa mellan krönlisten och ena täckskivan på högskåpet.
- har vi insett att ingenting blir alldeles perfekt. Direkt. Jag tror att problemet beror på att kakelfogen tar emot.
- gjorde han en mall för att mäta ut skålhandtagen till lådskåpen i köket.
- mätte han även ut borrhålen på alla nio lådorna.
- skickade Peter ett sms till mitt jobb. "Oroa dig inte, jag ska inte borra".
Dag 37
- fått ett plötsligt och väldigt oväntat infall.
- bestämt oss för att sätta upp knopparna på köksluckorna till väggskåpen.
- kollat så att skruvarna som följde med knopparna är tillräckligt långa. Jorå det ska nog gå.
- mätt ut var vi ska borra.
- slagit med en spik i krysset där vi ska borra för att göra ett hål.
- borrat de två första hålen.
- slipat till insidan på luckan med sandpapper.
- stoppat in första skruven och insett att vi bara antog att skruvarna var tillräckligt långa.
- skruvat och skruvat och skruvat skruven på knoppen utan att få knoppen att fästa. Skruven var för kort. Längden spelar roll.
- insett återigen att ingenting ska få gå för bra. Det behövs alltid en till sväng till Bauhaus.
- ändå bestämt oss för att fortsätta borra resten av hålen i köksluckorna. Det är ju alltid något. En millimeter på vägen från att kunna bocka av "Satt upp knoppar i köksluckorna"
- sandpapprat runt alla borrhålen.
- försökt skruva på knoppar på de förkorta skruvarna i alla fall. Det var Peter inte jag.
- hör och häpna fått fast två knoppar. Vi sparade säkert 2 kronor och 30 öre. Alltid något. Små bäckar små.
- sen sa Peter "Nu är klockan tio över nio. Nu har vi varit tillräckligt duktiga." och plockade ihop det sista. Jo jag höll med. Jag satt redan i soffan sedan tio minuter tillbaka.
Hellre barr än tyg
- Den har tar vi, sa Peter och tog första bästa gran.
- Men, försäljaren sa ju att vi ska titta runt här, lyfta och titta, sa jag.
- Den här blir bra, sa Peter
- Den är lite gles, sa jag.
Peter tog då ett steg framåt och tog tag i en ny gran.
- Jaha, den här då?, sa Peter.
- Nej, den ser ut som barbapappa, sa jag.
- Då tar vi den första, sa Peter.
Så höll vi på. Vi valde den första och den blev riktigt bra. Tänk, vi har vår första gran. Det är för övrigt min första riktigt levande gran. Hemma hos mamma i Skellefteå har vi alltid haft plastgran. Hon uppgraderade sig något efter några år till en tyggran.
Direkt vi kom hem satte vi granen i julgransfoten. Jag gav den en vatten-cocktail med lite socker. Granar tycker tydligen om det.
Trodde jag. Efter två tre dagar hade den fortfarande inte druckit det jag serverat.
- Sågade ni av ett snitt på stammen, frågade Peters pappa.
- Nej, ska man göra det, frågade vi.
Det låter ju logiskt i efterhand. Sen var det bara att invänta barret. Det kom dagen efter.
När granen bott hos oss i en vecka så dammsög jag upp en massa barr från julgransmattan och sträckte ner handen i foten. Den var torr. Granen har druckit trots allt. Det är vi som har svält den.
Granen har nu stått två veckor innan jul och två efter. Den har barrat men det mesta sitter kvar. Så länge som vi inte rör vid den. Vi ska ha besök över imorgon - sen får den barra bäst den vill för julen ska dansas ut. Även om inte Peter gillar att dansa på beställning.
Schwiezarna är här!
Peter - Mjukfog 5-2
- Är det sant!?, kommenterade jag vinsten.
- Gick upp i ledning direkt, sen kom "den" igen och jag trodde ett tag att jag skulle åka på torsk igen - men sen avslutade jag starkt. Segern är ett faktum. Blev bra, förklarade Peter.
Bildbevis kommer på slutresultatet av kaklet inklusive mjukfog kommer.
Jag har parallelt ringt och efterlyst skålhandtagen i två veckor som jag beställde den 26 oktober. Beräknad leveranstid var i och för sig 4-5 veckor, men jag hade inte hört något. I dag fick jag veta att de kommer nästa vecka!
- Du vill ha det klart innan jul antar jag, annars hade ni kunnat ta handtagen från utställningsköket, sa butiken.
- Ja det stämmer vi vill bli klar till jul...
Om ni inte kommer ihåg hur skålhandtagen såg ut kan ni titta här.
A sneak peak
Här får ni en liten smygtitt på kaklet. Som ni har tjatat.
Mer bilder kommer. Sen. När. Vem vet.
Dag 36
- klätt på oss snickarbyxorna. Ni vet våra matchande grå-svarta med vita målarfläckar på.
- klätt in bänkskivan i tidningspapper. Erik sa då: "Journalistik blir inte bättre än så här".
- sen mätte vi och klippte till kakelsnöre.
- markerat ut kakelstarten på väggen under vitrinskåpet.
- upptäckt att kaklet kommer i ark med tre gånger fyra kakelplattor. Jippie.
- rört till fix.
- och kletat ut fixmassan på en yta motsvarande tre gånger fyra kakelplattor. Inte mycket mer.
- sen visade först Erik oss hur man gjorde. Allt i från utkletandet, dragande med fixskrapan och fastsättande av kakelarket.
- kännt att vi inte har någon koll alls. Varken jag eller Peter har gjort något liknande förut. Vi kan bara riva ner kakel. Alltid något.
- ändå tagit över rodret och själva kletat ut fix, lagt kakelsnöre mellan arken och tryckt på kakelarket på väggen.
- upprepat det där många många gånger. Som tur var fanns Erik hela tiden närvarande i rummet. Han fick frågan "Blir det här bra?" många många gånger.
- tillslut börjat arbeta lite snabbare. I samma takt drog sig Erik längre och längre bort i rummet och tog sig an egna projekt som skull göras klart i lägenheten. Till exempel fixa dörrklockan som inte fungerat.
- kaklat klart till 17-tiden. Vi började vid 11-tiden med reservation för en lunchpaus. Det gick inte fort.
- sen rörde vi till fogen. Då var mina krafter slut och Erik och Peter tog helhetsansvaret. Jag stod på sidan och bara tyckte. Jag är ganska bra på det. Men faktiskt så skötte de sig jättebra. Jag sa nästan ingenting - förutom när jag för en stund fick för mig att jag hellre gillade det mörka fixet som tittade igenom springorna än den vita fogen.
Peter sa då: "Jag kan lugna dig med att säga att jag skulle aldrig har gått med på svart fog." Nähe.
- kaklat helt klart, med fog och allt till 19-tiden.
- städat ihop, hoppat ur snickarbyxorna och sedan åkt till Sankt Eriksplan för att möta upp min mamma Agneta och lillasyster Linnea. Puh.
Ps. No more spackelgrå väggar. Vi har numera kakel. Det blev riktigt bra. Till och med den vita fogen. Bilder kommer.
Dag 35
Jag har lördagen den 29 oktober 2011:
- tillsammans med Erik stämt träff utanför Höganäs kakel i Ulvsunda, Bromma.
- bestämt vilken fog vi ska ha till kaklet. Det hade vi inte bestämt innan och Peter svarade inte i telefonen. Han befann sig på en ö långt långt bort. Det blev vit fog.
- köpt fyra kvadratmeter kakel som heter Metro Grey, kakelsnöre, kakelfix, svamp, fixkam och vit sanitetssilikon. Resten av sätta-upp-kakel-grejerna har Erik redan.
- lastat in lasset i bakluckan på Eriks bil.
- blivit skjutsad till Ikea av Erik. Jag skulle låna deras ena bil, men den var trasig dagen till ära. Erik hade inget bättre för sig än att sljutsa runt mig över halva Västerort. Eller så var han bara otroligt snäll.
- börjat Ikeabesöket med att lämna tillbaka några grejer som vi köpt för - två månader sen. Först ville inte kassan ta emot kvittot.
- än en gång fått bekräftat att Ikea har väldigt bra service. Jag fick tillbaka pengarna på alla grejer som jag ville lämna tillbaka, både en rullgardin och dörrknoppar.
- sedan i godan ro tagit mig an Ikea i Barkarby helt utan sällskap eller störningsmoment. Peter var nog lika glad han.
- plockat på mig både det ena och det andra impulsköpen i min blåa Ikea-kasse. Några av sakerna kollade jag av med Peter först. Han skulle ju ändå vara med och dela på betalningen. Det var inte mer än rätt.
- köpt ett nytt sofföverdrag, två nya soffnackkuddar, en pall, servetter, matlådor, bakformar, en krönlist till köket och en kruka.
- sen fått hämtning av Erik och hemkörning fram till dörren på Gustavslundsvägen.
Beställt kakel och handtag
- jag blev tvungen att jobba hela förra helgen.
- och Peter hade inget kakel att sätta upp tillsammans med Erik.
- vi hade beställt kaklet alldeles försent för att det skulle hinna fram. Det var beställningsvara från Höganäs centrallager.
Nu har det dock kaklet kommit fram till butiken i Bromma och väntar på att bli upphämtat av oss. Nästa kakeldag blir nu på söndag. Vi lovar.
Jag har dessutom beställt skålhandtag till köket från butiken Björklund & Wingqvist. Handtagen kommer från ett schweiziskt märke som heter Schmidt. Leveranstid 4-5 veckor. Vi håller deadline till jul!
Vi fick för någon vecka sedan låna hem ett skålhandtag för att kolla mot köket. Det blev perfekt.
Jag har försökt hitta något som fanns att få tag på nu - inte om 5 veckor. Men jag hittade bara beslag från märket Beslag Design. Tydligen använder de allra flesta köksföretag Beslag Design, däribland Tibro kök. Deras skålhantag är intryckt och inte alls lika fint. Så det fick bli schweisaren.
Kakelprover
Oj, jag glömde berätta det viktigaste av allt. Till helgen ska vi kakla.
* Jag såg att Arga snickaren söker nya familjer. Vi tänker inte ansöka.
Här är vår gata
I det där sista terrakotta-oranga huset - där bor vi. Fasaden är trött och gammal, närmare bestämt 80 år. Snart blir den ny, reparerad och hel. Nästa vecka börjar byggjobbarba resa byggställningarna utanför. Vi tittar bara på, den här gången.
Flytten
Som att packa. Trots inställd midsommar så behövde vi packa det allra sista på flyttdagsmorgonen.
Och så här såg det ut till slut.
Flyttklart, med diverse övrigtlådor. "Ska du ha med den här", frågade flytthjälpen Louise och höll upp en grej. Jo, visst den ska med. Vi har bara inte hunnit packa ned den...
Trots midsommarhelg lyckades vi skrapa ihop flytthjälp i form av två starka reservofficerare, Fredrik och David, (tre med Peter) och en ekonom, Louise. David hade sagt innan "De har inte så mycket grejer". Nja, vi hade ju hyrt den största bilen vi hittade. "Oj, hade ni grejer i förrådet också". Jajamen.
Sen bar det i väg med flyttlasset till Alvik. Peter var helnöjd när vi lämnade Roslagstull.
20 minuter senare närmade vi oss Alvik. Ser ni skylten?
Om ni var uppmärksamma såg ni att vi skulle svänga vänster vid rödljusen. Det gjorde vi. Efter vänstersvängen hamnade vi här - på Gustavslundsvägen och flyttresan stannade vid det aprikosfärgade huset som sticker upp i huslängan längst ner på höger sida.
Fyra timmar efter att flytthjälpen anlänt till Körsbärsvägen var allt på plats på Gustavslundsvägen. Tre trappor. Ingen hiss.
Många av er har efterfrågat efterbilder alá kommit på plats bilder. Ja, så här såg det ut i köket efter inflyttning och så här ser det ut nu. Visst vi har rest upp matbordet, flyttat ut kistan till vardagsrummet och bytt plats på flyttlådorna, men vi lever fortfarande i kaos. Det är en erfarenhet det också - och att ta hem mamma när det ser ut så här. "Ja, nog har ni lite pyssel", sa hon när hon var förbi i förra veckan. Jo, lite grann.
Flyttuppladdning
Sisodär någon vecka innan den sista juni damp verkligheten ner på oss. Då insåg vi:
- att den sista juni är en torsdag. Då blir det svårt att få flytthjälp plus att vi vill ha några dagar till godo för att städa ur den gamla lägenheten, som vi bara hade till och med den sista juni.
- att vi måste flytta helgen innan.
- att sista helgen innan den sista juni är midsommarhelgen.
- att vi inte kan fira midsommar i år. Vi ställde in midsommar. Det kändes bäst så för då har vi ju inte försummat midsommar. Vi hoppade helt enkelt över det i år. Det var ingen midsommar i år.
- att många är borta på midsommar.
- att det blir svårt att skaffa flytthjälp.
- att vi trots det måste flytta och att det faktiskt löser sig. Se vi har ju flyttat och lever.
Men vi var trötta dagarna innan. På midsommarafton städade vi i nya lägenheten och packade i den gamla. Sen blev det så sent att jag fick för mig att provligga på sovrumsgolvet för att se om det gick att sova där. Vi provade till och med några filtar, men det blev för hårt. Första natten i Alvik fick vänta.
Förresten, spettslampan ska bort vare sig Peter vill eller inte. Han vill inte. Det är faktiskt sant.
Jag är tillbaka
Förlåt. Mitt bloggande är under all kritik. Men vet ni? Vi har flyttat in och jag har mycket att berätta. Om mitt karriärsbyte från hantverkare tillbaka till journalist. Om hur vi sover om nätterna. Hur det funkar med diskmaskin. Om närheten till våra grannar. Och om hur vi mer än någonsin längtar efter förvaring hellre än att få upp kakel i köket.
Till att börja med - vi har hunnit vara Alviksbor i 1,5 vecka. Sovrummet och det allra mesta i köket hann bli klart inom avsatt tid, 15 april - 30 juni. Studentlägenheten är numera ett minne blott.
Hoppas ni vill följa vår resa. Den är långt i från klar.
Slutet är nära
Adressändrat - check! Sagt upp elavtal - check! Skyddspapp och byggdamm till trots snart flyttar vi in på Gustavslundsvägen. Om 1,5 vecka går flyttlasset från studentlägenheten i Vasastan/Östermalm till Alvik.
Nedan ser ni en ritning på hur lägenheten i Alvik såg ut innan renoveringen.
Efter renoveringen ser rumsindelningen ut så här. Köket och sovrummet har bytt plats.
Vad tycks?
Dag 34
- spacklat resterande hål för skruvskallar på golvsocklarna i sovrummet.
- monterat fast glidlister för lådor i bänkskåp i köket.
- mitt i montaget varit tvugna att flytta upp skruvarna som håller ihop skåpen med varandra. De krockade nämligen med glidlisterna. Det här med att koordinera köksbygget och tänka ett steg längre har vi liksom glömt bort.
- sågat av en golvsockel i trä som ska fästas på kabellisten i hallen för att efterlikna en riktig golvlist. Sen skrapat ren från gammal målarfärg.
- spacklat ett andra varv på väggen ovanför ytterdörren.
- känt att det är tur att vi har en halv spackelhink kvar från spacklingen i sovrummet. Det är ju så roligt att spackla.
- satt ihop bänkskivorna med varandra med hjälp av tjip och kopplingsbeslag i redan urfrästa spår.
- monterat fast induktionshällen i hålet som vi sågade ut dagen innan. Nu kan vi faktiskt laga mat - om vi vill! Men vi skulle så klart måsta ta vatten från badrummet för vattnet är ännu inte inkopplat i köket.
- börjat förbereda montage kring diskmaskinen.
- satt fast fuktspärr på ovansidan och plastlister på sidorna.
- monterat fast köksluckan på diskmaskinen.
- sågat till en täckskiva som ska sitta på diskmaskinens ytterkant.
- satt kyl och frys på plats i högskåpet.
På onsdagen gjorde även elektrikern klart eldragningen i sovrummet bestående av fyra vägguttag, ett takuttag och en lysknapp. I köket monterade han upp två skåpbelysningar i form av spottar, den ena över diskbänken och den andra i hörnet, och två infällda spottar i vitrinskåpet.
Lite kuriosa. Jag upptäckte nyss att Ikea har monteringsanvisningar i sin helhet för kök. Titta här. Det kan vara bra att vet till en annan gång.
Dag 33
Jag har tisdagen den 14 juni:
- mött upp elektrikern 9.30 utan elektrikern. Han var inte i lägenheten och kom inte. Detta kunde vara en del 2 i min skildring av hantverkare. Suck!
- funderat på vad jag då ska göra. Jag skulle ju stämma av dagens arbete med elektrikern och titta till honom.
- påbörjar olika projekt som att montera kökslådor och inredning i hörnskåp. Båda avbröts. Kökslådorna för att det krävs att vi monterar på fronterna också. Oklart om vi ska dra igång det när vi inte har några knoppar. Inredningen i hörnskåpet för att ett skruvhuvud gick av och resten av skruven var kvar i skåpet.
- satt mig och surat. Det är inte kul att jobba själv när det går fel och när jag måste ta beslut som jag inte kan ta själv.
- i stället köpt lunch. Med mat i magen blir livet så pass mycket enklare.
- äntligen vid 12.03 fått sällskap av elektrikern. Han satte igång med hans elektrikerarbete direkt. Bra.
- ändå tagit tag i kökslådorna. Jag bestämmer - vi monterar fronterna trots att vi inte har knoppar. Beslutet känns bra - hela vägen ner i magen.
- fått sällskap av Peter. Han jobbar halvdag. Direkt skickades han på uppdrag, till Ikea, för att köpa en specialkabel till bänkbelysningen. Det stod visst exklusive kabel på Ikeas förpackning. Nej, det går inte att köpa en vanlig kabel. Allt är special hos Ikea.
- fått sällskap av Erik.
- spacklat på väggen ovanför ytterdörren.
- fortsatt spackla över skruvhål på golvsocklar i sovrummet som Erik justerat och försänkt.
- i team med Erik och Peter sågat ut hål för diskho och induktionshäll i bänkskivan. Eller det var nog mest Erik som tänkte och gjorde. Peter höll dammsugarmunstycket och jag bygglampan.
Elektrikern monterade fast eluttag för diskmaskin, kyl och frys och kopplade in spishällen och ugnen. Han bytte även elcentralen och gjorde klart vägguttagen under väggskåpen i köket. Äntligen.
Förresten, jag hänger inte ut elektrikern med namn och bild sedan jag skällt på honom några inlägg innan. Det blir bäst så. Vi kanske anlitar honom igen.
Dag 32
Vi (jag och Peter) har måndagen den 13 juni:
- hyrt en släpvagn på Statoil Frescati vid Stockholms universitet och kört med siktet mot Slakthusområdet.
- hämtat och köpt bänkskivan av träsklaget Iroko, som är afrikansk teak, på Culimar.
- lämnat bänkskivan i lägenheten i Alvik. Astungt var det.
- köpt flyttlådor - det börjar snart vara dags att flytta - , blå maskeringstejp, täckpapp, golvfog och en tving.
- lämnat tillbaka släpen.
- lämnat flyttlådorna i vårt nuvarande bo.
- åkt till Alvik och börjat med lunch. Kommit på att vi även lämnade täckpappen i studentlägenheten vilken vi inte skulle göra.
- lagt bänkskivan på plats och den passade perfekt. Skönt.
- oljat in undersidorna på bänkskivans två delar.
- sågat till passbiten mellan hörnskåpet och lådskåpet med en cirkelsåg.
- torkat bänkskivan med en torrtrasa efter 30 minuter.
- skruvat fast passbiten.
- skruvat fel i passbiten så att en synlig spricka gör sig tillkänna utåt. Inte fint. Erik räddade den STORA förödelsen med att lägga acrylfog över hela passbiten. Acrylfog verkar lösa det mesta.
- oljat in bänkskivans undersida en andra gång.
- skruvat ihop bänkskåpen med varandra.
- borrat nya hål till bänkskåpen som kommer efter passbiten.
- borrat fast bänkskåpen i väggen.
- justerat och skruvat ihop väggskåpen med varandra så att de är kant i kant.
- torkat av bänkskivan igen.
- lagt bänkskivan på plats med den oljade ytan neråt.
- oljat in ovansidan en gång innan vi åker hem.
- skrivit en lapp till elektrikern som ska komma dagen efter - "Obs nyoljat."
Dag 31
- åkt till Byggmax och köpt avloppsrör och en fyra meter lång och 45 millimeter tjock bräda.
- monterat det sista köksskåpet - högskåpet till kyl och frys.
- skruvat fast den nyinköpta brädan i golvet längst väggarna i köket.
- sågat till klossar till avloppsrören.
- satt ihop avloppsrören fram till platsen för diskhon.
- staplat upp avloppsrören på klossarna.
- börjat montera ben på bänkskåpen.
- klurat över hur Ikea riktigt har tänkt med benen. Var ska plastbiten som vi får över vara? Och vad har den för funktion? Men som när Erik ifrågasatte att väggskåpen bara skulle monteras med två skruvar längst upp kom vi fram till svaret. Vi får nog förlita oss på Kamprad. Det är någon jättesmart tanke bakom. Vi ska bara komma på den.
- ställt hörnskåpet på rätt plats.
- fått lätt panik över att vi nog inte räknat vid den senaste bänkskivebeställningen med att en elkabel skulle gå inne i hörnet och därmed påverka skivans längd. Vi blir osäkra på bänkskivans måttbeställning och om vi räknat med kabeln. "Vet du inte vad du beställt", utbrast Erik till Peter. Jo, men ändå nej.
- äntligen förstått vad plastbiten ska vara till för någonting. Jo, för de bänkskåp som står längst ut i köket. De ska stödja gavelskivan.
- ställt alla bänkskåp på rätt plats.
- borrat och pluggat i hålen.
- hittat ännu en bubblare i Ikeas plockepin till kök. "Men den här ska ju fast i hörnskåpet", sa jag frågande och höll upp en okänd passbit. Jahapp, hur då?
- klurat över vad ribban till hörnskåpet ska vara till för någonting. "Ikea förklarar i detalj lätta saker, men när det blir svårt förklarar dom inte alls", sa Erik och kliade sig i huvudet samtidigt som vi bläddrade nitiskt i montageanvisningen.
- kommit fram till (genom uteslutningsmetoden) att passbiten måste sitta mellan hörnskåpet och lådskåpet för att skapa utrymme för att öppna lådorna.
- sedan funderat vidare över huruvida vi har räknat med den passbiten vid måttbeställningen av bänkskivan...
- tagit fram diskmaskinen ur förpackningen.
