Förra helgen i bilder
Vi jobbade samtliga lediga dagar under påskhelgen 22-25 april, fredag-måndag, och hann med en hel del.
Vi började fredagen med att lasta ...
... allt det här - resterna från det tidigare köket - tre trappor ner...
... i ett släp. När vi ändå höll på att riva i lägenheten passade vi även på att plocka ut fönstrena. Eller? En del av er har undrat "men ska ni riva ut hela lägenheten". Ja, nästan. men i det här fallet är vi helt oskyldiga. Bara några veckor innan vi fick tillträde till lägenheten bytte bostadsrättföreningen ut husets alla fönster. Och vi har bestämt - vi behåller de nya.
Två stora lass med bråte gick till Brommas återvinningscentral cirka tio minuter från lägenheten. Det var faktiskt rätt lugnt på centralen och vi behövde inte köa.
Påskhelgen till ära fick vi förstärkning av Peters pappa Erik. Han fick den stora äran att montera ner ett orginalskåp i köket från när lägenheten byggdes 1931. Det ska vi behålla och bygga upp igen intill det nya köket.
Vi rev också det allra sista i passagen efter mycket funderande fram och tillbaka om huruvida vi skulle behöva det här skåpet eller inte.
Peter fick hjälp av Erik och lära sig bända "rätt".
Lördag morgon tog jag mig an att knacka bort "sjuk" betong som satt löst i väggen. Och jag kan även påpeka - vi tog rätt beslut gällande det sista skåpet i passagen. Passagen fick en större rymd och övergång till sovrummet. Skönt. "Annars kunde vi bara bygga nytt", hävdade Peter. Bara.
Killarna städade.
De bände sedan loss dörrkarmen. "Som skulle behållas." Den kan ju vara bra att ha...
Jag fortsatte knacka och knacka och knacka.
När jag var klar med knackandet sopade även jag golvet rent. Och vad hittar journalisten? Jo, en liten tidningsremsa som inte gick att avsläsa. Men i en av springorna bredvid låg en börssida från 1968.
På söndagen introducerades jag och murbruket. Erik var en bra handledare och visade steg för steg hur murbruket skulle röras ihop och sedan fästas på väggen.
Jorå, det gick. Rätt knyck i handleden och sedan smeta ut.
Mitt i prick.
Peter fick också prova. Sen ville han en egna verktyg. Vi tyckte båda att det var så kul så snart var det - game on och "pax den väggen".
Det gick i en väldans fart. Erik stängde under tiden igen dörröppningen mellan hallen och gamla köket.
På måndagen började jag spackla. Det var lättare sagt än gjort. Det var första gången jag spacklade i hela mitt liv.
Peter murade igen det allra sista och Erik reglade igen dörren.
Byggteamet lunchade hos Karin och Erik i Spånga.
Och jag fortsatte sedan spackla.
Så här såg sovrummet ut när vi lämnade det på måndag kväll.
Vi började fredagen med att lasta ...
... allt det här - resterna från det tidigare köket - tre trappor ner...
... i ett släp. När vi ändå höll på att riva i lägenheten passade vi även på att plocka ut fönstrena. Eller? En del av er har undrat "men ska ni riva ut hela lägenheten". Ja, nästan. men i det här fallet är vi helt oskyldiga. Bara några veckor innan vi fick tillträde till lägenheten bytte bostadsrättföreningen ut husets alla fönster. Och vi har bestämt - vi behåller de nya.
Två stora lass med bråte gick till Brommas återvinningscentral cirka tio minuter från lägenheten. Det var faktiskt rätt lugnt på centralen och vi behövde inte köa.
Påskhelgen till ära fick vi förstärkning av Peters pappa Erik. Han fick den stora äran att montera ner ett orginalskåp i köket från när lägenheten byggdes 1931. Det ska vi behålla och bygga upp igen intill det nya köket.
Vi rev också det allra sista i passagen efter mycket funderande fram och tillbaka om huruvida vi skulle behöva det här skåpet eller inte.
Peter fick hjälp av Erik och lära sig bända "rätt".
Lördag morgon tog jag mig an att knacka bort "sjuk" betong som satt löst i väggen. Och jag kan även påpeka - vi tog rätt beslut gällande det sista skåpet i passagen. Passagen fick en större rymd och övergång till sovrummet. Skönt. "Annars kunde vi bara bygga nytt", hävdade Peter. Bara.
Killarna städade.
De bände sedan loss dörrkarmen. "Som skulle behållas." Den kan ju vara bra att ha...
Jag fortsatte knacka och knacka och knacka.
När jag var klar med knackandet sopade även jag golvet rent. Och vad hittar journalisten? Jo, en liten tidningsremsa som inte gick att avsläsa. Men i en av springorna bredvid låg en börssida från 1968.
På söndagen introducerades jag och murbruket. Erik var en bra handledare och visade steg för steg hur murbruket skulle röras ihop och sedan fästas på väggen.
Jorå, det gick. Rätt knyck i handleden och sedan smeta ut.
Mitt i prick.
Peter fick också prova. Sen ville han en egna verktyg. Vi tyckte båda att det var så kul så snart var det - game on och "pax den väggen".
Det gick i en väldans fart. Erik stängde under tiden igen dörröppningen mellan hallen och gamla köket.
På måndagen började jag spackla. Det var lättare sagt än gjort. Det var första gången jag spacklade i hela mitt liv.
Peter murade igen det allra sista och Erik reglade igen dörren.
Byggteamet lunchade hos Karin och Erik i Spånga.
Och jag fortsatte sedan spackla.
Så här såg sovrummet ut när vi lämnade det på måndag kväll.
Kommentarer
Postat av: Mamma Agneta
Vi är lite små sugna att göra om köket, vad tror ni om det?Ni får lära er massor och kan sedan konsulter andra i vänkretsen och familjen framöver.
Postat av: Josefin
Det låter som en bra idé! Vi tar 900 kronor i timmen.
Trackback
